trettio.
Kategori: tv.
varning för supernördigt inlägg!
jag har spenderat kvällen med att se ikapp lite serier. såg de två sista avsnitten av go on. nbc meddelade idag att de inte ger den en ny säsong. stackars matthew perry can't catch a break. jag har inte sett studio 60 on the sunset strip, och mr sunshine var väl egentligen inte så mycket att hurra för, men jag gillade verkligen go on. happy endings fick samma besked, även om den eventuellt kommer köpas av en annan kanal. och sen tidigare hade två serier jag tittade på lagts ner, don't trust the bitch in apartment 23, som var en av de roligaste komedierna på mycket länge (james van der beek, vem anade att han kunde vara så rolig?), samt 666 park avenue. (är lite mer förstående för att den las ner.)
jag har även sett säsongens tre sista gleeavsnitt. det finns nog ingen i tv-världen som får ta så mycket skit som ryan murphy. jag har älskat honom ända sen han gjorde popular. the new normal (som också blev nedlagd) var inte riktigt min grej och american horror story har jag inte vågat se än. men jag tycker att han gör ett bra jobb med glee, och särskilt den här säsongen, som blev så bespottad när det kom fram att tiden skulle delas mellan new york och lima och att en del gamla karaktärer skulle få mindre utrymme. men jag tycker att det gjorts på ett riktigt bra sätt, de nya karaktärerna är bra och new york-storylinen känns helt naturlig. i de här tre avsnitten fanns det några saker som stod ut. jag gillade inte alls hela catfishgrejen, den kändes väldigt märklig och inte ett dugg trovärdig. rachels andra callback för funny girl, när hon sjöng "to love you more", fantastiskt. lea michele alltså, vilken kvinna. och det andra numret jag verkligen gillade var första låten de körde på regionals, "hall of fame". och! samuel larsen var tillbaka. hurra! glee har ju redan förnyats för två säsonger till så jag hoppas han får vara med då också.
och apropå don't trust the bitch in apartment 23: