there is a storm coming you and your friends better batten down the hatches because when it hits you're all gonna wonder how you ever thought you could live so large and leave so little for the rest of us
nu när de flesta serier har uppehåll roar jag mig med att se film istället. jag följer dokumentärserien the story of film som just nu går på svt. en serie i femton delar, från lumierebröderna till dagens film, rekommenderas starkt. den har lite väckt mitt filmintresse till liv igen. efter varje avsnitt visas en av filmerna som diskuterats i programmet, och den läggs även upp på svtplay. älskar svt. men hur som helst, vad jag sett i helgen:
super 8 - jag älskar ju jj abrams tv-serier så jag tänkte att det var väl på tiden att ge hans filmer en chans också. jag har som sagt mycket svårare för sci-fi i filmformat, då det inte brukar finnas tid och utrymme att gräva ner sig i mytologin så mycket som jag skulle önska. handlar om ett gäng kids som spelar in en zombiefilm och då blir vittnen till en massiv tågolycka. tyckte ändå att den var helt okej för en sci-fi film, snyggt foto och lagom obehaglig stämning genom hela filmen. tre av fem.
chaplins pojke - eller the kid som den egentligen heter, av och med charlie chaplin från 1921. skäms lite för att säga det här men det är första filmen med charlie chaplin som jag ser i sin helhet. men jag gillade den. jag gillade att den bara var runt en timme lång, inte för att jag ville att den ska ta slut, utan för att jag tycker att många filmer dras ut onödigt mycket. jag har svårt att hålla fokus i två och en halv timme, även om jag gillar det jag kollar på. det var också överraskande avkopplande att se en stumfilm, jag har en liten fobi för tystnad och för att vara ensam med mina egna tankar, men det gick bra. gillade också drömsekvensen, i synnerhet att det nu stod att en sovplats på härbärget var gratis, det var en fin detalj. fyra av fem.
katt på hett plåttak - filmatisering av tennesse williams pjäs från 1958. fantastiskt bra. älskar verkligen dysfuntionella familjedraman, royal tenenbaums är trots allt en av mina favoritfilmer. det enda som hindrar filmen från att vara en femma är slutet. det blev lite hafsigt och allt löste sig väldigt snabbt. så en fyra blev det till slut.
dimmornas kaj - eller le quai des brumes som den heter på orginalspråk, från 1938. här är det fotot som är det tunga och storyn är lite väl tunn. det jag gillade mest med den var karaktären michel. men romantik är definitivt inte min kopp te när det kommer till kultur över lag, vare sig i böcker eller filmer. tre av fem.
madagascar 3- den som har skrivit manus till det här spektaklet måste ju vara helt störd. efter lite googlande ser jag att noah baumbach (squid and the whale, life aquatic samt fantastic mr fox.) hade ett finger med i spelet och det förklarar ju en hel del. men det var stört på ett kul sätt. så tre av fem möjliga!
2001: a space odyssey - apropå att vara störd - stanley kubrick. han gjorde den fantastiska a clockwork orange, som inte bara är en av mina favoritfilmer, utan som också har den mest hilarious sexscenen någonsin. jag har sett delar av 2001 tidigare men jag har aldrig sett den i sin helhet. jag vet att många har svårt för den och tycker att den är för utflippad och seg. jag gillar storyn, i synnerhet man vs machine i tredje delen av filmen, och att den inte är så konkret, man får inga direkta svar på vad det egentligen är som händer. (vad är monoliten och varför finns den?) och jag har absolut inga problem med hur långsam den är, jag tycker att det gör sig väldigt bra i sammanhanget. men man får nog vara på rätt humör för att verkligen kunna uppskatta den. fyra av fem!
tiny furniture - you had me at lena dunham. vilken fantastisk människa. det är ju inte en traditionell film, den har ju egentligen inte en specifik handling. det är snarare en observation under en kortare tid i några människors liv. jag gillar miljöerna, jag gillar karaktärerna och jag gillar att det är lenas riktiga syster och mamma som är med och att den är något självbiografisk. är det något lena dunham inte gör så är det förskönar sig själv och sin karaktär, vilket är så himla skönt. fyra av fem här också!
började se we need to talk about kevin också, och den verkar riktigt bra. det var bara inte rätt tid att se en så tung film just idag.
det är väldigt svårt att säga vilken som är ens absoluta favoritfilm. men der himmel über berlin, av wim wenders, är definitivt på min topp fem-lista. jag såg den för första gången för flera år sedan. såg att den fanns på netflix så bestämde mig för att titta på den, något nervös för att jag inte alls skulle gilla den lika mycket som jag gjorde första gången jag såg den. men det var obefogat. den första timmen är nog fortfarande det bästa jag sett i filmväg.
många avfärdar nog filmen som pretentiöst dravel, och må så vara, men jag älskar det. (delvis) svartvit, tysk film med exestentiella inre monologer är nog inte allas kopp te, men det är definitivt min. rekommenderar den till alla som delar min kärlek för sega filmer med fantastisk dialog. rekommenderar däremot inte den amerikanska remaken "city of angels" med meg ryan och nicholas cage till någon. någonsin.
als das kind kind war, war es die zeit der folgenden fragen: warum bin ich ich und warum nicht du? warum bin ich hier und warum nicht dort? wann begann die zeit und wo endet der raum?
